Hem · Ingen kategori

Namnlängden – inte bara en lista av namn

Namn har en alldeles speciell laddning. De betyder inte bara en beteckning på en individ utan kan innehålla så mycket mer. Många av de namn som finns i den svenska namnlängden kommer från andra språkgrupper eller har biblisk eller historisk grund. Några namn stammar från förkristen tid och några är förhållandevis nya. Det är populärt att se vad ett namn betyder och många är de böcker som listar namn och deras betydelse, många gånger med fokus på nyblivna föräldrar. Det gamla bruket att döpa sonen eller dottern efter släktingar i närmare led lever nog kvar. Många gånger får barnet namn efter mormor eller farfar, fast då kanske som andra eller tredjenamn.

Tilltalsnamnet vill man många gånger ska vara unikt och gärna spegla de förhoppningar föräldrarna har för sitt barn.

Vad namnen i den svenska namnsdagslängden betyder och vilket ursprung de har kan man se på Svenska Akademiens hemsida.

2011-03-13

Kritik av namnsdagslängden

Många tycker att den namnlängd vi nu har är för snäv och i många fall otidsenlig. Invandringen från många olika länder har givetvis gjort att det numera i Sverige finns namn av annat ursprung än det som var aktuellt när 1901 års namnlängd skrevs och även den bibliska grunden i många namn kan kompletteras med andra religioners urkunder. Vill man kan man givetvis skapa sin egen almanacka och/eller kanske göra egna tillägg i den befintliga. Det är också möjligt att skapa sin egen namnsdag med hjälp av olika sidor på internet.

Som tidigare nämnts skall även frekvensen av ett namn tas med i planeringen av namnlängden och en översyn är planerad till 2016 så eftersom namn är viktiga för människor, för identifikation både som individ, kulturellt och historiskt, är namnlängden definitivt inte ristad i sten utan en levande spegling av samhället i stort.

2011-03-13

Riktlinjer för 2001 års namnlängd

Hållbara och tydliga linjer för namnen som kan ingå i 2001 års namnlängd gavs en seriös översyn och man beslöt att det kan finnas en-, två- och tre-namnsdagar.

De dagar i 1901 års almanacka som var namnlösa fortsätter att vara så, som Marie bebådelsedag, 25 mars, Johannes Döparens dag, 24 juni samt allhelgonadagen, 1 november. Enda undantagen är Trettondedag jul och Värnlösa barns dag som tidigare hette Menlösa barns dag.

En del viktiga dagar av kyrklig eller folklig karaktär som är knutna till ett namn bör helst förbli ennamnsdagar, som Knut, 13 januari, Valborg, 1 maj, Mårten, 11 november och Lucia 13 december. Man bör undvika att byta datum på namn jämfört med 1901 års namnlängd.

Smeknamn bör inte förekomma och även namns popularitet eller användning bör tas med i beräkningen. Eftersom man enats om att ha flera namn på vissa dagar har det beslutats att det ska finnas både en manlig och en kvinnlig form av namnet och att namnen ska ha liknande språkhistoriska ursprung, om inte helt så åtminstone delvis och även ha ungefär samma betydelse, gärna ha gemensam språkgrupp eller stamma från samma främmande språk. Det är även bra med ett kulturhistoriskt samband, många gånger är detta bibliskt.

I den nuvarande namnlängden finns 615 namn, 302 kvinnonamn ock 313 mansnamn.

Att man behåller den gamla namnlängden med dessa justeringar och gärna påpekar den historiska aspekten är välgrundat i ursprunget med namnsdagarnas användande. Många gånger var namnsdagarna lättare att komma ihåg än själva datumet och kunde alltså användas som tidsmarkörer och underlätta planeringen av arbetet under året, främst kanske för jordbrukare som med hjälp av namnsdagarna kunde plantera och skörda. Denna kunskap tappades snabbt bort när de myckna namnsdagsreformerna gjordes och har nu blivit betydelselös.

Namnlängden ska motsvara krav på både omsorg om kulturarvet och ha anknytning till de namn som används mest idag.

2011-03-13

Dagens namn

  • Alexander
  • Alexis

RSS flöde

Senaste artiklarna

  • Det finns för tillfället inga artiklar

Senaste kommentarerna

  • Det finns inga kommentarer